Vasaloppet, något för kvinnor?

Bild: Marion Hermansson

För 93e gången går Vasaloppet i Sverige, första gången var 1922, men det är endast de senaste 36 gångerna som kvinnor fått vara med. Margit Nordin var den första kvinnan någonsin som ställde upp och åkte Vasaloppet år 1923. Efter det förbjöds nämligen kvinnor att delta. Efter Vasaloppet 1923 skrev idrottsbladet ” Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.”

Sedan fick kvinnor vara med igen efter mycket uppror 1981. Under åren var det många kvinnor som trotsade förbudet. Utklädda till män, ofta iförd lösskägg, åkte de sitt Vasalopp och tävlade som de duktiga idrottsutövare de var. Men varför tog det så lång tid innan de fick delta officiellt? Kvinnors rösträtt kom 1921 men två år senare förbjöds kvinnor vara med i Vasaloppet? Hur var det med jämställdhet den gången? Ja, det är förstås länge sedan, men att det skulle dröja ända till 1981! Ja, kanske är också det rätt länge sedan nu, men hur ser det ut i dag, 2017?

Lite upprättelse kanske kvinnor ändå ha fått, sedan 1988 har de också ett eget Vasalopp där endast kvinnor får ställa upp. Även på det stora Vasaloppet där både män och kvinnor idag deltar på lika villkor får också första kvinnan i mål uppmärksamhet och egen lagerkrans hängt om halsen av en dalkarl. Under 2016s vasaloppsvecka var nästan 40% av deltagarna kvinnor, på själva Vasaloppssöndagen var det 14% kvinnor som deltog. Idag är det internationella kvinnodagen och vi uppmärksammar kvinnors sak och jämställdhet inom många områden. På Vasaloppet ser vi vilka framsteg kvinnor har gjort, kvinnor kan!

Marion Hermansson

Kommentera